Nej, oroa er inte - jag har inte slutat drömma. Jag har bara slöat till med nedtecknandet och bloggandet.

I helgen var det fest här och det var minsann trevligt. Så blev min lägenhet städad också. Förra helgen var det min barndomsbygd i norr som gällde, för skidåkning och för att hälsa på varelsen på bilden.

Idag har jag inhandlat ICA:s grillkorv med ost- och baconsmak. Den kan jag faktiskt rekommendera. Annars var det jobba som gällde, och att köpa trevligt godis på lunchen.

Det börjar bli dags att skriva ett brev till en viss Anna.

 1. Flottsemester (dröm mot 2/2)

Jag såg på ett TV-program om resor. Detta avsnitt var en sorts guide till att åka och semestra med bil i Tyskland. Man visade olika färdalternativ mellan Skåne och det tyska fastlandet. Ett speciellt sådant gick via några små skånska och danska öar och innebar att man i stället för en lång färjetur fick åka ett par korta sådana. Det berättades om en av denna rutts färjeöverfarter att den lämpade sig bäst för våghalsiga. Åtminstone att stå ute på däck var något våghalsigt och anledningen var att båten var väldigt vinglig, som en primitiv flotte av modell större.

   Handlingen ändrades: Jag såg bilder från en promenadrutt, där man på vissa ställen måste ta sig över breda bäckar och vattenhål genom att kliva på isflak och annat som låg och flöt i dem.

   Snart handlade det emellertid om Tyskland igen. Det visades att man kunde fira någon sorts flottsemester där, vilket innebar att man åkte runt med flotte på landets floder och kanaler. Plötsligt är det dock ett reportage om en tysk kvinna som lever så på heltid. Hennes hem är tre i bredd hopkopplade luftmadrasser. På den ena av de yttre sover hon själv, på motsatt sida sover hennes dotter och på madrassen mellan sig förvarar de saker. Kvinnan har tydligen inget riktigt hem. Jag tycker synd om henne och börjar även grubbla på hur man lever på en ”flotte” så där, permanent eller tillfälligt, utan att driva iväg med strömmarna eller spolas i land när man sover.

2. Musikpizza (dröm mot 2/2)

Två unga kvinnor, varav den ena var Marianne, stod böjda över en dataskärm och hittade på ”musikpizzor”; de planerade vilken musik som skulle spelas på en fest och beskrev den i listorna ungefär som pizzor beskrivs efter sin fyllnings innehåll på pizzeriornas menyer. De satte också pizzanamnsliknande rubriker i sina listor.

   Tjejerna lyssnade bland annat på danskspråkig rapmusik. Jag fick också höra och alla tre fick vi uppfattningen att det var lättare att förstå dansk rap än danskt tal.

   Jag trodde till en början att musiklistorna var ämnade för en fest som jag själv skulle ha, eller åtminstone en till vilken även jag var bjuden, varpå jag blev irriterad över att dessa två tycktes tro att de skulle få bestämma allt som hade med den att göra. Då fick jag emellertid förklaringen att det hela gällde en fest som en kusin till Marianne skulle ha.

   Plötsligt hade handlingen ändrat sig så att vi befann oss på en riktig pizzeria. Inuti denna matservering skulle det blåsas upp en uppblåsbar badpool. Jag råkade bli aktuell för uppgiften och frågade en ansvarig person huruvida poolen skulle blåsas upp ”för hand” (med munnen) eller om det fanns en pump för ändamålet, varpå denne svarade att det var att blåsa för hand som gällde. Likväl dök det strax upp en pump där i alla fall. När jag skulle ta itu med uppgiften kom det någon annan, som ville visa sig duktig och få uppmärksamhet, och fråntog mig denna.

FLYTTANDET, dröm mot 1/2 

Jag befann mig i Tannefors med min mamma. Vi var ute på någon sorts promenad. Vid ån föreslog jag henne att vi skulle ta en liten omväg där i Tannefors, så att jag finge visa henne var mina vänner E och B bor. Av någon anledning skulle via gå via Hästskogatan (fast det inte är där de bor).

   Plötsligt är situationen en liten annan. Min mor är fortfarande med och det utspelar sig fortfarande delvis i Tannefors, men nu håller jag på med någon sorts flyttning. Jag går igenom en annan persons bostad för att flytta över saker till min egen, dock inte olovligen. Den andre är inte där när jag för detta ändamål utforskar hans inredning. Det är viktigt att ingenting går sönder. Jag plockar med mig blommor, stearinljus och lite annat pynt, och placerar efter hand ut dem i min egen lägenhet. En fin och skör sak måste balanseras på en smal list hemma hos mig.

   Jag rullade någonting i den andres bostad. Antingen var det en flyttvagn för möbler eller så satt jag själv i rullstol. Plötsligt kom jag till ett ställe där ”golvet” fortsatte lodrätt uppåt ett par meter, vilket försvårade rullandet där väsentligt. Lutad mot den lodräta golvytan stod en dörr, på vilken det satt en gul klisterlapp med ett meddelande till ställets vaktmästare.

   Strax stod jag och min mamma och tjafsade om ett ord, som troligtvis var namnet på en blomma. Ordet löd ungefär ”poter”,  och tjafset gällde båda hur det skulle uttalas och hur det skulle skrivas: ”potér”, eller kanske ”potère”? Mamma hävdade att det var ett lån rån tyskan, som eventuellt i sin tur hade lånat det från engelskan långt tillbaka. Utifrån detta argumenterade hon för endera uttalet: [po'te:r] eller [po'tæ:r].